okej nu börjar detta bli jobbigt.

Ärligt talat vad vet du? Jag var där, okej?

Men eftersom du har en uppfattning kan du ju få höra hur det egentligen hände...

Det var en stor tävling på stallet, Elit dressyren och mycket spring i stallet vilket gjorde alla häsar mera spända och nervösa. Vi skulle rida ut och jag fick Lord och gick för att göra iordning honom. I hans spilta stod hans skötare och höll på med honom så hon var jätte snäll och hjälpte mig med honom.

När han var sadlad skulle vi vänta lite med att tränsa och jag stod och klappade honom på halsen medans hans skötare höll på och klappade på hans huvud. Efter ett tag började hon klappa honom runt öronen för att vänja honom vid det. Men det funkade inte så bra utan han kastade sig bakåt i spiltan och när han inte kunde komma längre bakåt p.g.a att han var fastbunden så hoppade han framåt rakt in i mig och jag puttades in i väggen. hans skötare lyckades lugna ner honom så jag gick ut ur spiltan och satte ig på stallgolvet. kan bara säga en sak... Det var JÄVLIGT tur att jag hade hjälp annars hade jag helt klart fått en hjärnskakning.

Jag red inte den lektionen och resten av den dagen mådde jag illa... Vet inte om det var för slaget i huvudet ett känslan att vara rädd. Jävligt rädd. ördagarna efter det hade jag ont i magen i flera år..

Men min rädsla gick över tack vare min underbara ridlärare som lät mig ta saker i mitt tempo och att hon inte gav mig hästar jag var rädd för.

TACK JOHANNA!

Nu är min hästrädsla i stort sett borta men ibland kan jag få den där känslan... den äckliga känslan av att vara rädd. Enda skillnaden är att när jag känner den nu ryggar jag inte undan utan möter min rädsla och går framåt.

Alla negativa kommetarer kommer tas bort.